Exempel på stora förändringarna är:
1970: Rött och gult kort tillkom.
1992: Målvakt får ej ta bakåtpass med händer.
1998: Farlig tackling bakifrån ger rött kort.
2018: VAR – Video Assitant Referee införs.
2020: Fem byten får göras vid max tre tillfällen.
NYA BETTINGSIDOR MED SVENSK LICENS
En fotbollsplan har ett antal regler och egenskaper som måste uppfyllas för att den ska vara godkänd för officiellt spel.
Bredd: 45 – 90 meter
Längd: 90 – 120 meter (Planen måste vara rektangulär)
Linjebredd: Max 12 cm
Målbredd: 7,32 meter
Straffpunkt till Mållinje: 11 meter
Se benämningen av alla linjer och områden i bilden ovan, genom att se namnet på respektive nummer i listan.
Fotbollsplanens storlek ska vara 45 till 90 meter bred och mellan 90 och 120 meter lång. Men planen måste vara rektangulär så den kan till exempel aldrig vara 90×90 meter.Storleken av fotbollsplanen kan alltså variera en hel del, men inom planen så är det flera linjer och områden som har fasta mått. Exempel är storleken på målet, avståndet från straffpunkten till mållinjen samt storleken på målområdet och straffområdet.
Det ska vara en circel runt mittpunkten med radien 9,15 meter för att ingen spelare ska vara för nära motståndaren vid avspark.
I varje hörn finns det ett litet utrymme i form av en kvarts cirkel med 1 m radie och där placeras hörnflaggan.
Fotbollsmålet för seniorfotboll ska vara 7,32 meter brett och 2,44 meter högt. Från vardera målstolpe och 5,5 meter rakt in på planen ska det dras linjer som sammanbinds med en linje parallellt med mållinjen. Det skapar en inrutad yta som kallas målområde.
Straffområdet ska sträcka sig 16,5 meter ut från vardera stolpen och bindas ihop med en linje, parallellt med målområdet.
Straffpunkten ska placeras 11 meter ut från mållinjen. 9,15 meter från straffpunkten, mot mittlinjen, ska en cirkelformad linje dras i utkanten av straffområdet. Detta för att markera vart alla spelare ska stå vid straffspark.
Utmed ena sidlinjen så markeras båda lagens ”tekniska område” linjer. Innanför dessa linjer skall samtliga ledare och avbytare finnas under matchens gång. Ingen ledare eller spelare får gå in på motståndarens tekniska område.
Upp till 13 års ålder spelas fotbollen i Sverige på minder fotbollsplaner med 7 spelare på vardera lag (11 för seniorer). En 7-mannaplan ska vara mellan 60 – 80 meter lång och 35 – 50 meter breda. Målen ska vara 5 meter breda och 2 meter höga.
En godkänd fotboll för ligaspel, cuper och internationella mästerskap ska vara 68 – 70 cm i diameter (omkrets). Fotbollen ska väga 410 – 450 gram och ha ett lufttryck om 0,6 – 1,1 bar.
Regler för fotbollen: Om bollen skulle gå sönder under en match så har domaren rätt att bryta matchen. Alternativt så väljer man en ny boll och gör ett så kallat nedsläpp på den plats där bollen gick sönder. Om bollen går sönder utanför speltid så ska alltid en ny boll tas i bruk och matchen fortsätter som vanligt. Gå till vår shop med fotbollar för att läsa mer om storlekar, material och märken.
Varje startuppställning ska innehålla 11 spelare och varje lag får ha 3 – 7 avbytare på bänken, inom det tekniska området. Inget lag får ha mindre än 7 spelare på planen och om något av lagen skulle råka få mer än 11 spelare på planen så blir laget diskvalificerat.
Det får göras tre byten i varje match, oavsett vad som än händer. Därför är det viktigt för varje lag att ha bra tajming för sina byten och inte använda dem för tidigt. Om en spelare blir skadad och alla byten är gjorda, så får laget inte byta ut den skadade spelare. De får spela med 10 spelare resten av matchen.
Det är hårda krav på fotbollspelares utrustning, även i de lägre divisionerna. Under samtliga officiella matcher så måste varje spelare ha följande utrustning:
Utrustningen måste vara av godkänd typ. I vissa fall kontrolleras benskydd och typen av fotbollsskor. Om underställ används under tröja och shorts så måste det ha samma färg som ”matchstället”. Benskydden ska täckas helt av strumporna och ska vara av godkänd typ. Skydden ska vara av plast, gummi eller annat hårt material och de ska ge fullgott skydd.
Målvakten måste bära andra färger på matchstället än de övriga spelarna i laget. Målvakten får heller inte ha samma färg på sina kläder som domarna.
Inom fotboll finns det flera domarsystem där man använder olika antal domare, 1-6 stycken. Det finns fyra olika sorters domare, huvuddomare, assisterande domare, fjärdedomare och extradomare
Inom ungdomsfotbollen så är det vanligaste med en-domarsystem och det innebär att matchen döms av en enda huvuddomare. Inom toppfotbollen och senior-ligor så används 3 – 6 domarsystem. Detta innebär att matchen döms av en huvuddomare och två assisterande domare (tidigare kallade linjedomare) samt upp till 2 extra domare. 4-domarsystem används i toppligorna och 6-domarsystem används i de största cuperna och mästerskapen som Champions League och fotbolls-VM.
Huvuddomaren tar alltid beslutet och dömer i varje situation. Assisterande domare har en flagga som de kan höja när huvudomaren ska blåsa för inkast, hörna, inspark och frispark. Beroende på hur allvarligt regelbrottet är så viftar vanligen den assisterande domaren ihärdigt med flaggan om det är allvarligt. Om det är ett vanligt inkast, hörna eller inspark så riktar den assisterande domaren flaggan i den riktning som bollen ska placeras.
Huvuddomaren kan välja att ignorera de övriga domarna, om denne tycker att det inte var ett regelbrott.
Fjärdedomarna har som uppgift att kontrollera de tekniska områdena där tränaren och avbytarna finns. Fjärdedomaren skall också i den mån som finns, assistera huvuddomaren om de är nära regelbrottet och kan bekräfta det för huvuddomaren. Extradomare ska hjälpa huvuddomaren att följa vad som sker i respektive straffområde. Vid regelbrott signalerar extradomaren till huvuddomaren och denne tar beslut.
Varje fotbollsmatch inom seniorfotboll spelas under 90 minuter och delas upp i två ”halvlekar” på vardera 45 minuter. Spelarna får 15 minuters paus mellan de två halvlekarna och här får varje lag göra byten inför andra halvlek om domaren meddelas. För varje regelbrott och avbrott i matchen så lägger domaren på motsvarande tid som spelet stoppats och förlänger halvleken. Om det varit avbrott på totalt 3 minuter så förlänger domaren halvleken med det samma. Denna tid är subjektiv från huvuddomarens sida och tiden meddelas av fjärdedomaren.
Om matchen är en final eller delfinal där något av lagen måste vinna, så blir det förlängning efter 90 minuter om inget lag leder matchen. Förlängningen är normalt ytterligare två halvlekar på 15 minuter vardera. Om inget lag leder efter 120 minuter spelad tid så går matchen till straffläggning.
Inför varje match så singlar domaren ett mynt där kaptenen i varje lag får välja krona eller klave. Den kapten som vinner får välja sida att börja på och efter varje halvlek så byter lagen sida. Matchen är slut när domaren blåser i pipan och domaren ger då tecken för att bekräfta slutresultatet.
Syftet med offside-regeln är att skapa strukturerade matcher där lagen måste vara tillsammans på varsin sida. Utan regeln så skulle spelarna spridas ut över hela planen och det skulle vara anfallare i båda målgårdarna konstant hela tiden under matcherna. Detta är en mycket omfattande och omdiskuterad regel där det ofta uppstår tveksamheter och subjektiva domslut.
Detta är en regel som i grunden är väldigt enkel, men som ofta är förenad med komplicerade och svårbedömda situationer. Därför är offsideregeln en av huvudanledningarna till införandet av VAR – Video Assistant Referree (mer om VAR nedan)
En attackerande spelare får inte vara närmare motståndarens mål än vad motståndarens sista utespelare är när passningen slås till spelaren. Det är alltså irrelevant vart spelaren befinner sig när denne vidrör bollen. Det är anfallarens placering i passningsögonblicket som avgör om spelaren är offside eller inte.
En snabb spelare som inte är i offsideposition, kan starta en löpning i exakt rätt ögonblick då passning slås och under tiden som bollen förflyttar sig, passera den sista utespelaren och befinna sig bakom samtliga utespelare i motståndarlaget när spelaren tar emot passningen.
En spelare kan endast dömas för offside om någon kroppsdel som är tillåten att göra mål befinner sig i offsidepositon. Detta inkluderar kroppsdelar som huvud, axlar, bröst, ben, fötter, rygg och rumpa, men inte armar.
Spelaren får inte på något vis påverka spelet i offsideposition eller få någon form av fördel av det, oavsett om denne berör bollen eller ej.
Blockera / förhindra en motståndare från att kunna bryta eller spela bollen.
Medvetet påverka motståndares synfält.
På något vis utmana en motståndare om bollen.
Om bollen når spelaren i offsideposition efter att ha träffat en målstolpe, ribban, huvuddomaren eller en motståndare.
Spelare som befinner sig framför eller i linje med den sista utespelaren i motståndarlaget.
Om passning kommer direkt från en inspark, hörna eller ett inkast.
En spelare som bryter en passning som slås från motståndarlagets utespelare till målvakten.
Spelare som befinner sig på egen planhalva.
Domaren ska alltså endast blåsa för regelbrott om en spelare i offsideposition vidrör bollen eller på något sätt påverkar spelet.
Det som gör offsideregeln komplex och ibland svårbedömd, är inte bara bedömningen huruvida en spelare är i exakt linje med den sista utespelaren i motståndarlaget eller inte. Det uppstår även situationer där passningen kanske inte är tydligt ämnad för en spelare i offsideposition och/eller som inte uppenbart interragerar i anfallet eller som på något vis påverkar spelet.
Detta är grundreglerna för fotboll och de flesta andra sporter, att spela hyggligt och sportsligt samt att säkerställa alla spelares hälsa och säkerhet. Spelare kan begå regelbrott på flera olika sätt, både medvetet och ofrivilligt. Bestraffningen för regelbrott är olika beroende på situation och hur allvarligt regelbrottet är. Vid regelbrott så får motståndarelaget antingen direkt eller indirekt frispark.
Direkt frispark – Vårdslöshet och medvetet regelbrott
Om en spelare på något vis försöker att skada en annan spelare eller uppträder på ett vårdslöst sätt som kan skada en spelare. I detta räknas fällningar, sparkar, hopp på spelare, knuffar, hårda tacklingar och tuffa angrepp i övrigt.
Indirekt frispark – Tekniska regelbrott
En indirekt frispark kan ges till motståndarlaget för diverse tekniska regelbrott som en målvakt gör.
Indirekt frispark döms om en utespelare orsakar något av följande:
Gult kort – Varning
Det gula kortet är en officiell varning som är ämnad att stoppa farligt spel och olämpligt uppträdande, upprätthålla ”fair play” och förhindra allvarliga skador.
Denna varning kan tilldelas samtliga spelare och personer som tillhör något av lagen, inklusive de som befinner sig utanför spel.
Regelbrott som kan eller ska leda till gult kort:
Rött kort – Utvisning
En spelare ska få rött kort och därmed utvisas om denne bryter reglerna på något av följande sätt:
* ”Hands” vid målchans kräver ibland svåra och även subjektiva beslut, där domaren måste ta spelarens visuella ambition samt armens position i beaktning. Grundereglerna vid målchans är bollkontakt med hand / arm i onaturlig eller medveten position utanför spelarens kropp ska leda till rött kort inklusive frispark eller straff om regelbrottet sker inom straffområdet.
Rött kort ska däremot inte tilldelas om bollkontakten är ofrivillig / omedveten, om armarna befinner sig i naturlig position eller intill kroppen samt om det skulle vara omöjligt för spelaren att undvika bollkontakt.
Bild: Glidtackling med fotbollsskornas dobbar riktade mot motspelaren ska leda till rött kort.
En frispark ges om motståndarlaget har begått regelbrott enligt ovan. Frisparkar räknas som direkt eller indirekt.
En direkt frispark får sparkas direkt in i motståndarens mål. Men ett självmål som orsakats av den direkta frisparken döms om till ny direkt frispark.
En indirekt frispark får inte sparkas rätt in i målet. Bollen måste beröras av annan spelare först. Domaren indikerar indirekt frispark med att höja armen ovanför huvudet. När bollen vidrört annan spelare så tar domaren ner armen och markerar att det nu är okej att sparka bollen i mål. Här är det vanligt med frisparksvarianter då spelaren som lägger frisparken inte får slå den rakt i mål.
Om det av någon konstig anledning skulle bli självmål på en indirekt frispark så döms hörna till motståndarlaget.
Motspelarna ska befinna sig 9,15 meter från frisparkspunkten. Domaren markerar detta genom att stega 9 meter och sedan spraya en vit linje 15 cm framför sig. Samtliga motspelare skall stå bakom denna linje tills dess att frisparken är slagen.
En straffspark räknas som en direkt frispark som läggs ifrån straffpunkten mitt i straffområdet. Straffpunkten är 11 meter ifrån mållinjen därifrån sparkar spelaren bollen direkt på mål. Övriga spelare måste befinna sig minst 9,15 meter bakom straffsparkspunkten (cirkelbågen), tills dess att straffen är slagen. Målvakten måste stå på mållinjen och får förflytta sig framför linjen innan straffen är slagen. Straffläggaren måste röra sig konstant mot bollen innan denne slår straffen. Om spelaren stannar upp helt så ska straffen slås om.
Inkast döms till motståndaren när en spelare sparkar eller nickar bollen över sidlinjen. Bollen ska då tas upp med händerna av motståndaren och kastas i valfri riktning. I övrigt måste följande regler följas:
Inspark är en så kallad fast situation där målvakten sparkar ut bollen i spel från sitt målområde. Inspark får ett lag när motståndarna sparkat eller nickat bollen över lagets kortlinje. Följande regler gäller för inspark:
Domaren dömer till ”hörna” om en försvarande spelare är den sista som rör bollen när den går över kortlinjen. En hörnspark ska då läggas inom det lilla rundade hörnet, på den sida om målet som bollen korsade linjen. Övriga regler som gäller för hörna är:
VAR infördes i vissa cuper och mästerskap under 2018 och det är en hjälp för huvuddomaren när denne är osäker på ett domslut. Huvuddomaren eller videodomaren kan bryta matchen för att titta på videosekvenser av en händelse, för att sedan i lugn och ro diskutera händelsen och ta ett väl avvägt beslut.
VAR kan endast tillämpas vid fyra olika händelser:
Mål – VAR kan användas för att se om en spelare var offside, om bollen var över mållinjen och annat som kan vara avgörande vid mål.
Straff – Om domaren är det minsta osäker så kan denne begära att få se videosekvensen för att ta ett korrekt beslut.
Direkt rött kort – Om en spelare får rött kort men annan domare inte instämmer, så kan huvuddomaren be att få se videosekvensen.
Misstag av identitet – I det fall där det finns misstanke att fel spelare dömts.