Krönika: Problematiskt landslagsuppehåll – låt klubblagen visa motsatsen

Publicerat 2019-10-18 17:08

Liksom ett politiskt krig innehöll den senaste landslagssamlingen en massa problematik och polemik – och hat rent ut sagt. Ser man till de senaste händelserna blir det direkt självklart att vi knappt kommit någon vart i debatten. Under tider som ett landslagsuppehåll pågår bör fredliga band skapas eller byggas starkare, men istället fick vi uppleva det motsatta.

Det var en tråkig landslagsperiod vi möttes av. Inte nödvändigtvis matcherna, men det som skedde under, vid sidan av och efteråt var inte det trevligaste. Att en kontroversiell intervju med Zlatan Ibrahimovic skulle presenteras låg inte vid förvåningens allra största uppenbarelse. Den kom självklart lägligt – med landslaget som mål – i en period som denna. Men det här har belysts ett antal gånger nu, även om det bör bringas fram i ljuset en sista gång. Fokusera på två saker. Vad Zlatan sa och hur han sa det. Innehållet är det viktiga, men att uttrycka sig på det sättet mot förbundskaptenen, som han uppenbarligen har något otalt med, var oerhört onödigt.

Det Zlatan dock ville lyfta fram, på sitt alldeles egna sätt, var problemet som finns. Den strukturella rasismens existens högt upp i fotbollens – och andra miljöers – rum. För den finns. Och det ser inte alla, utan allt som oftast bara den som berörs.

Uttalandet kom att visa sig vara extra viktigt just under denna samling.

För problematiken skulle fortsätta. Turkiet var näst på tur och nu skulle politik blandas ihop med det vi alla älskar. Att landet valt att agera på vissa sätt utanför fotbollen behöver inte diskuteras på något vis. Men krig är aldrig försvarbart. Varken av en intern eller extern inom fotbollsvärlden.

Hyllning av en handling, innehållande död och förskräckelse, genom en militärisk salut, är dock oacceptabelt. Politik och död ska hållas så långt bort ifrån fotbollen som det bara går. Sådant beteende kräver konsekvenser. Stäng av Turkiet eller ge de någon form av bestraffning. Likadant med precis alla andra landslag om de skulle bete sig på det sättet.

Men denna text är inte tänkt att bli politisk. Fokus ligger snarare på att sortera och skilja på saker. Att hylla en företeelse, eller aktionen om man så vill, som Turkiet gjorde, måste få konsekvenser.

Och det skulle fortsätta…

Det skulle dock inte ta stopp där. Sedan var det Bulgariens tur. Rasistiska beteenden från läktaren skulle äga rum, när man tog emot England på hemmaplan. Redan 27 minuter in i matchen var det dags. Domaren valde då att avbryta matchen, som kort senare skulle sättas igång igen. De bulgariska supportrarna var inte färdiga. Efter att matchen återupptagits skulle beteendena upprepa sig (!) och matchen avbröts. Detta var inte en första eller enda gången det skedde. För två-tre månader sedan blev Bulgarien bestraffade på grund av precis samma orsak. Rasism från läktarhåll. Nu upprepar det sig och om det tidigare straffet inte hjälpte, bör hårdhandskarna plockas fram. I dessa fall ska vi inte vara nådiga.

Det värsta var nog att den bulgariske förbundskaptenen påstod att han inte hade hört någonting och att England minsann skulle ha en mängd fler rasistiska problem i sitt land. Utan att vidare diskutera det senare påståendet, mer än att påpeka att rasism finns överallt hela tiden, så är det ett otroligt lågt uttalande.

Tre händelser. Alla bottnar i fel saker. Under en landslagssamling. Det är beklämmande, minst sagt.

Nu hoppas vi att klubblagsfotbollen skiner

Tur är att klubblagsfotbollen drar igång denna helg och gör så med enorm spänning. Till detta hade det varit ypperligt om klubblagen, i de olika ligorna, implementerade en insats för att motarbeta detta på något vis. Det krävs egentligen inte mycket. Och då ska syftet inte vara att eliminera rivalitet eller derbykänsla, utan bara att inför, under eller efter en match skicka fram ett budskap. Tillsammans. Oavsett nation, bakgrund, läggning, hudfärg etc.

Det hade i alla fall med all säkerhet gett ytterligare en knuff till den fantastiskt euforiska fotbollsgemenskapen som klubblagen står för.

Skrivet av gabriel

Fotbollen har inte bara kommit att bli ett fundament i mitt liv, utan något jag de facto inte kan leva utan. Många gånger är den enda viljan att få se och njuta av vacker fotboll. Följer alla möjliga divisioner, men intresset ligger främst vid Allsvenskan och Europas tre största ligor.

Relaterade blogginlägg