5 klassiska EM-finaler

Publicerat 2020-02-27 11:42

Finalen i EM 2020 kommer att spelas på klassisk mark, nämligen Wembley Stadium i London. Sedan EM 1960 har det spelats totalt 15 EM-finaler. Därför tänkte vi här se tillbaka på dem som satt allra störst avtryck i fotbollshistorien.

5. FRANKRIKE–SPANIEN 1984

EM 1984 är kanske en av de bästa EM-turneringar som spelats med flera lag som överraskade. Framför allt uppstickarna Danmark som mycket oväntat tog sig till semifinal och var ytterst nära att slå ut Spanien, som vann semifinalen på straffar. Dessutom åkte favoriterna Västtyskland ut redan i gruppspelet.

Hemmanationen Frankrike levde dock upp till förväntningarna och gick obesegrade till final även om det krävdes förlängning mot Portugal i semifinalen. Dessutom var storstjärnan Michel Platini i högform och hade fram till finalen mot Spanien gjort hela åtta mål.

Därför var det också logiskt när Platini drygt tio minuter in i andra halvlek slog en frispark som den spanske målvakten Arconada lite snöpligt tappade in. Ett av de mest klassiska EM-målen genom tiderna. Därefter jagade spanjorerna en kvittering, men istället kunde Bruno Bellone fastställa slutresultatet till 2-0 i slutminuten på Parc des Princes.

4. DANMARK–TYSKLAND 1992

Bara det faktum att Danmark fanns med i EM-finalen på Råsunda 1992 var fullständigt osannolikt med tanke på att laget från början inte ens skulle varit med i turneringen. Danskarna kom med i sista stund efter att Jugoslavien blivit uteslutna av UEFA på grund av inbördeskriget i landet.

Men, efter ett bra gruppspel med oavgjort mot England och seger mot Frankrike och därefter seger på straffar mot regerande europamästarna Holland i semifinal var danskarna framme i final mot regerande världsmästarna Tyskland på Ullevi.

Detta var dock inget som skrämde det danska laget. Redan i 18:e minuten gjorde John ”Faxe” Jensen 1-0 med ett tungt skott, otagbart för Bodo Illgner. Därefter kontrollerade Danmark mer eller mindre matchen, mycket tack vare en storspelande Peter Schmeichel i målet. När Kim Vilfort med dryga tio minuter kvar fastställde slutresultatet till 2-0 var sensationen, tillika av de största skrällarna i fotbollshistorien, ett faktum.

3. TJECKIEN–TYSKLAND 1996

Efter fiaskot i VM 1994 behövde Tyskland göra ett bra EM i England 1996 och det gjorde man. Gruppspelet gick som en dans. Kvartsfinalen mot Kroatien slutade 2-1 och återigen besegrade man England på straffar i semifinalen.

Tjeckiens gyllene generation med Pavel Nedved, Karel Poborsky och Patrik Berger i spetsen levde verkligen upp till förväntningarna. I gruppspelet vann man mot Italien och i kvartsfinalen blev det 1-0 mot Portugal. I semifinalen slog man ut Frankrike på straffar.

Till finalen på Wembley kom Tyskland som favoriter. Men, tjeckerna stod upp bra och skapade även flera farliga chanser. Och en kvart in i andra halvlek kom också den stora chansen efter att Mattias Sammer fällt Karel Poborsky strax innanför straffområdet. Patrik Berger tog hand om straffen och satte den mitt i målet bakom Andreas Köpke.

Nu var Tysklands förbundskapten Berti Vogts tvungen att göra något. I 69:e minuten bytte han in den närmast okände Oliver Bierhoff, som tidigare i turnering bara spelat en match från start och hoppat in i en. Men, bara fyra minuter efter inhoppet hade Bierhoff kvitterat efter nick på en frispark. Dock skulle Bierhoffs kväll inte ta slut där.

1-1 stod sig till slutsignalen. Förlängning väntade. Och fem minuter in i förlängningen kunde Bierhoff trots hård tjeckisk uppvaktning slita sig loss och slå in 2-1 för Tyskland efter lite av en tavla från den tjeckiske målvakten. För första gången hade en match i ett stort mästerskap avgjorts med ett golden goal.

2. FRANKRIKE–ITALIEN 2000

Barthez, Thuram, Blanc, Deschamps, Zidane, Henry, Cannavaro, Maldini, Totti, Del Piero. Ja, det var minst sagt stjärnspäckat på De Kuip i Rotterdam söndagen 2 juli 2000. De regerande världsmästarna Frankrike var knappa favoriter, men Italien skulle komma att sälja sig dyrt.

Och när Marco Delvecchio tio minuter in i andra halvlek satte 1-0 på en volley såg Italien ut som europamästarna. Trots ett massivt tryck från Frankrike passerade klockan 90 minuter och italienarna var på god väg att korka upp champagnen. Men, i 93:e minuten, efter ett långt uppspel från Barthez och en nicktouch från Trezeguet kunde inhopparen Sylvain Wiltord med ett välplacerat skott kvittera till 1-1 bakom Francesco Toldo.

Nu hade fransmännen fått fart under fötterna och med ett par minuter kvar av den första förlängningskvarten kunde en annan inhoppare, David Trezeguet, efter ett inspel från ytterligare en inhoppare, Robert Pires, sätta 2-1 rakt upp i nättaket, otagbart för Toldo. Precis som 1996 avgjordes EM-finalen med ett golden goal.

1. TJECKOSLOVAKIEN–VÄSTTYSKLAND 1976

Det här var på den tiden då ett EM endast innehöll fyra lag, vilket innebar att endast semifinaler, bronsmatch och final spelades. I Jugoslavien 1976 verkade finalen mer eller mindre given på förhand med semifinalerna Tjeckoslovakien–Holland och Jugoslavien–Västtyskland.

Regerande världsmästarna Västtyskland slog Jugoslavien, men i den andra semifinalen vann Tjeckoslovakien överraskande över Holland, som hade tagit VM-silver 1974.

På Röda Stjärnan Stadion i Belgrad väntade nu det som skulle bli ett av de största ögonblicken i EM-historien. Redan i åttonde minuten gav Svehlik Tjeckoslovakien ledningen och i 25:e minuten ökade Dobias på till 2-0. Bara tre minuter senare reducerade dock Dieter Müller för Tyskland.

Efter det såg det länge ut som att tjeckerna skulle göra det omöjliga, men med bara en minut kvar av ordinarie tid kvitterade Bernd Hölzenbein. Efter en mållös förlängning väntade straffar.

Bägge lagen satte sina tre första straffar och Ladislav Jurkemik satte även Tjeckiens fjärde. Dags för storstjärnan Uli Hoeness, som skjöt högt över. Det som händer efter det är fotbollshistoria. Antonin Panenka springer fram mot straffpunkten och chippar bollen mitt i målet bakom Sepp Maier. Tjeckoslovakien hade gjort det omöjliga och tagit EM-guldet från Västtyskland.

Skrivet av Freddi

Har följt fotboll i över 25 år. Första mästerskapet var EM 1992 i Sverige och sedan dess har det blivit otaliga fler. Har en särskild förkärlek för de stora turneringarna och mästerskapen, men har även bra koll på de stora ligorna och Allsvenskan.

Relaterade blogginlägg